Boken handlar till största del om invandrarfamiljen Irandoust som emigrerat till Sverige från Iran. Barnen i familjen, Bahar och Shervin, har anpassat sig snabbt till det svenska samhället, mycket tack vare skola och dagis. Medan föräldrarna, Panthea och Amir haft det lite svårare med bland annat förstå sig på språk, kultur och traditioner.
Detta leder till att Bahar får lära sina föräldrar så bra hon kan om det svenska traditionella livet samtidigt som hon tacklar sina vanliga vardagsproblem såsom killar, högstadiediscon och prestera bra i skolan.
Amir ska föreställa famijens fadergestalt även om han i alla lägen inte vet mer än sina barn, speciellt i det svenska språket och kulturen. I början av boken jobbar Amir kväll i en videobutik men får senare jobb på en skola där det inte framgår om han är lärare, vaktmästare eller mattant.
Panthea är mamman i familjen även om hon inte alltid lyckas hålla rollen som den som vet mest då hon oftast får fråga sina barn om hjälp med det svenska språket. Panthea jobbar förövrigt på ett dagis vilket hon har gjort sen de först kom till Sverige.
Hon var innan hon kom till Sverige en framstående fysiker i sitt hemland med lång och fin utbildning bakom sig, när hon sedan kom till Sverige så räckte inte utbildningen till och hon fick ta jobbet som dagisfröken.
Shervin, som är lillebrodern i familjen, växer i takt som boken "rör sig" framåt då han mot de sista sidorna är 12 år gammal. Man får uppfattningen om att han är den oönskade lillebrodern men samtidigt det älskade sladdbarnet.
Jag tycker att hitintills så är boken rätt så lång tråkig då författaren hoppar för mycket mellan olika tidsperioder och personer så man lätt tappar bort sig. Hon är inte heller bra på att skriva för att hålla kvar läsaren i ett fast grepp, man vill alltså inte fortsätta på nästa kapitel, sida eller mening.
För att vara helt ärlig så plågade jag i mig dessa första 74 sidor och även om ämnet intresserar mig så intresserar inte denna boken mig.
När jag först läste handlingen på baksidan trodde jag att "wow" denna boken verkar faktiskt vara rätt bra, tyvärr sprack dom förhoppningarna rätt fort.
De ämnen vi möter är hur det är att vara en främling i ett främmande land med andra kulturer och traditioner, hur svårt det är att passa in och hur andra personer ser på dig som "invandrare". Jag tycker att det är bra att någon faktiskt tar upp dessa ämnena även om hon inte lyckats så bra så är det intressant för mig som inte är insatt i "invandrarvärlden" och se det från en annan vinkel.
1. Hur kommer det sig att Panthea som har lång högskoleutbildning inte kan få något bättre jobb än dagisfröken?
2. Vad är familjen? Utvandrare eller invandrare?
1. De är väl synen på invandrare i Sverige som avgör. Då hon inte kunde svenska förstår jag att hon är mindre attraktiv på vissa jobb men de borde även gälla som dagisfröken då kommunikation är viktigt, men de finns nog arbetsgivare som inte bryr sig om varifrån folk kommer utan mer går på hur folk presterar.
SvaraRadera2. Både och, i Iran ses de som utvandrare som måste fly och i Sverige är de invandrare som kommer från ett främmande land.