English Blog Entry; Being yourself or someone else?

Hello my blog and all the readers!
I have something really big to tell you today!
Yesterday I had an appointment with the managers of Manerick records to convince them to sign me as an artist. And honestly I was surprised for how easy it was, “snip snap” and then they were convinced. There were just one condition; I had to change my look and my personality.

When this condition came up I asked them if it was possible to get some time to think about it, because I don’t feel comfortable giving up all the things that makes me to me.
So here I am, writing to you guys, what should I do? Because I really don’t know, is it worth it? Change everything about me for a silly dream who doesn’t even give me a sustainable future. Will this give me an income when am forty? Should I really just give this all up? Because then all the work and time training me to be an artist would have been for nothing.  I mean, this had been my dream since I was eight years old. And now finally when the dream is coming true, I get cold feet. So typically me!  

But on the other hand, how worse could it be? I mean, “What doesn’t kill me makes me stronger”, right? Maybe I should think of it as a good thing, I would get a chance to change myself to whoever I want to be, create the ideal me; the perfect girl with the perfect life, everyone’s dream. I would be the girl who makes all the boys girlfriends jealous, the girl who has all the clothes the teenage girls would die for. Living the dream!

But in the end, I think I will take this opportunity, because this is a chance in a lifetime, I would be idiotic not to take this chance. And then, if it doesn’t endures I could go back to my studies and just be me again, the ordinary girl.  And it wouldn’t be such a waste if I try and then quit, because the experience I get from this, I’ll keep my whole life and I will take lessons and knowledge from it the long as I live.

And so the decision is made, tomorrow the new me will see the world for the first time, as an artist.

Bye!

Svenska lektion den 28/10

idag har jag bara skrivit på på reportaget och det flyter på bra. Är snart uppe i tre tusen tecken så har inte långt kvar :)

Svenska lektion den 21/10

Idag började jag skriva på utkastet och tog hjälp av min bakgrundsfakta och den information jag redan har om personen som jag ska intervjua för att kunna komma igång.

Det gick jättebra att komma igång idag och tycker själv att min början blev riktigt bra. Har nu gjort en sjundedel av arbetet och är riktigt nöjd!

Svenska lektion den 18/10

Idag har jag skrivit klart mina intervjufrågor och börjat samla in bakgrundsfakta kring arbetslösheten bland unga. Det gick lite segt i början att komma igång men rullade på ju längre lektionen fortföljde i och med att jag kunde börja samla fakta istället för att komma på intervjufrågor.
Jag har gjort klart frågorna nu och har gjort ungefär hälften av bakrundsfaktan vilket gör att jag till nästa lektion kan börja skriva mitt utkast då jag under veckan ska göra min intervju.

Svenska lektion den 14/10

Det gick jättebra att arbeta idag, jag kom på ett ämne att skriva om ganska snabbt vilket underlättade en del.  Däremot så fastnade jag lite på att komma på intervjufrågor men hoppas kunna komma loss tills nästa lektion, ligger inte efter i planeringen ännu så det ska vara lugnt.

planering reportagarbete

14/10 2010
Komma på vem jag ska skriva om, välja vinkel, boka in intervju med min bror och börja med intervjufrågor

18/10
Skriva klart alla intervjufrågor (intervjun kommer göras innan nästa lektion), börja samla bakgrundsfakta om arbetslösheten bland unga i Sverige.

21/10
Färdigställa den infon som jag fick ifrån intervjun och börja skriva reportaget.

25/10
skriva reportage (utkastet till reportaget ska vara klart för respons)

28/10
skriva reportage

8/11
skriva reportage (kamratresponsen på kompis reportage ska vara klar)

11/11
skriva reportage

15/11
skriva reportage och lämna in

Repotageanalys

Vi har läst två olika reportage som båda handlar om Håkan Hellström. Uppgiften är att analysera dess innehåll efter tre utgångspunkter.

Miljöbeskrivning:

Jag tycker att de båda skribenterna är väldigt duktiga på att beskriva miljön i de båda reportagen då de lyckas få läsaren att se, känna och höra platsen som beskrivs. 

Jag tycker även dom har använt sig av miljöbeskrivningen väldigt bra för att beskriva Håkan som person. Till exempel har dom fått med platser som betyder mycket för Håkan och lyckats visualisera dom väldigt bra för läsaren så att det nästan känns som om man sitter där bredvid Håkan och lyssnar på det han säger. 

Platserna det har valt att ha intervjun på verkar vara omsorgsfullt uttagna för Håkans karriär och privatliv såsom hans inspelningsstudio och högra hand eller till exempel "Feskekörkan" som betyder mycket för Håkan. Varför de använder sig av just dessa platser tror jag är för att man ska förstärka de olika sidorna som Håkan innehar, till exempel att en inspelningsstudio är i en husvagn så visar det att han inte är någon snobb som endast kräver det bästa. Eller att de hälsar på "Feskekörkan" för att visa Håkans lojalitet till Göteborg då denna plats faktiskt har en stor betydelse för staden.

Personbeskrivning:

Även personbeskrivningen är väldigt bra skriven och det framgår tydligt vem texten handlar om och hur han är som person. Detta är mycket tack vare att de "citerar hans kroppsspråk" såsom hur han sitter, hur han drar handen genom håret eller hur vattendroppar rinner från hans ansikte.

Detta tror jag precis som tidigare att det är för att visa att Håkan faktiskt är en levande person som alla andra och inte bara en ikon för indiepopmusiken. Sen måste man vara källkritisk och komma ihåg det att Håkan vill sälja sina skivor och om det då krävs att man lägger på en god sida i en timme eller så, han kan ju praktiskt vara vilken person han vill när en reporter ställer frågor, vill han bli älskad eller hatad av fansen är upp till han själv.

Skribentnärvaro:

Jag tycker att det två olika reportagen var mycket olika när det gäller skribentnärvaro då författaren till det första reportaget var mycket mer närvarande. Detta var han genom att hela tiden hålla kvar läsaren i det han skrev, och den stora anledningen till att han lyckades med det tror jag är för att han har mycket större intresse i Håkan Hellström än vad nästkommande skribent har.
Jag fick känslan av att den andre författaren gjorde jobbet för pengarna och inte för att verkligen visa folket vem Håkan Hellström var. Detta ledde till att det var svårt att hålla sig motiverad till att fortsätta läsa, jämfört man med den första författaren så ville man hela tiden läsa mer och få reda på mer om Håkans liv.

Likheter och skillnader:

Jag tror att den största skillnaden mellan de två reportagen är deras skribentnärvaro i texten, hur gärna de vill få den såld till läsaren. Sen så håller det första reportagen upp mycket bättre tempo, vilket man kan se på de lättare och kortare meningarna medan det andra reportaget gå in lite mer på djupet i meningarna och fyller ut med mycket adverb och adjektiv.

Tre saker som jag kommer ta med mig och använda mig av i mitt författarporträtt blir nog skribentnärvaro, har nu insett hur viktigt det är att jag väljer att skriva om något som verkligen intresserar mig för att göra det lättare för läsaren att läsa mitt budskap. Sen så inser jag hur mycket det kan skilja i tempo och hur viktigt det är att hålla det på rätt nivå, till exempel så kunde det gå lite för snabbt i en del av reportaget medan de rullade på riktigt segt på vissa delar. Och tills slut har insett hur viktigt det är med min vinkel och hur jag vill rikta in mig. Annars kan hela texten bli väldigt grötig och osammanhängande.